|
Monter 1 |
|
Islam är en troslära men också en statsförfattning och ett
levnadsmönster.
Liksom judendomen och kristendomen är islam en bokens religion. Boken och
skriften - i kalligrafisk utformning - är centrala i kulten. Skönskrivaren
och den boklärde har högt anseende.
Arabiskan är islams språk, det enda som används för rituell
läsning av Koranen. För bönböcker och annan teologisk litteratur
kan även andra språk användas.
|
 |
|
1. Koran. Ca 1500. Skriven i liten och fin nashk. Gåva till e.o. ambassadören
Claes Rålamb 1657. [Riedel 6].
Ramar i guld, grönt, rött och blått. Enligt en notis skänkt av Ali Abdalla till Claes Rålamb under dennes besök i Konstantinopel 1657. |
 |
|
2. Drusernas på Libanon heliga bok. Ca 1690. Given till predikanten Berggren i
Damaskus 1821. Ur von Engeströmska biblioteket. [Riedel 20].
"Codex Berggrenianus". En samling drusiska skrifter, ordnad av Hamza ben Ali ben Ahmed, d. 1041. Ram av linjer i guld, blått och rött. Rubriker i rött och guld. Odaterad, ca 1690. Orientaliskt skinnband; felaktigt ombundet varvid klaffen har hamnat vid frampärmen. Legationspredikanten Jacob Berggren har antecknat att han fick boken i Damaskus 1821 av en maronitisk biskop som tagit den från drusernas furste då denne övergick till kristendomen. Berggren har sedan lämnat den till sin vän och gynnare Lars von Engeströms bibliotek. Druserna är en islamisk sekt, en gren av de shiitiska ismailiterna, till största delen bosatta i Libanon och Syrien, där de har ett ansenligt politiskt inflytande. Deras lära är omgiven av stor hemlighetsfullhet, men ett antal av deras skrifter har blivit kända i Västeuropa, där druserna tidvis har tilldragit sig stort intresse, sannolikt i förhoppning om att de lätt skulle låta sig omvändas till kristendomen. |
 |
|
3. Omar en-Nasafî, Manzûma, en arabisk lärodikt i 2660 versrader över de fyra
sunnitiska rättsskolornas åtskillnader. Turkiska recept och böner. Daterad
1676. [Riedel 15].
Tagen som krigsbyte vid österrikarnas erövring av Ofen (västra Budapest) från turkarna 1686, där svensken Nils Bielke deltog i kejserlig tjänst. Enligt anteckning på frampärmens insida (bilden ovan till vänster) donerad till biblioteket av Gustaf Carlholm, filosofiprofessor och hovrättsassessor i Dorpat, d. 1692. Säkerligen har det funnits någon relation mellan honom och Bielke, som en tid var guvernör i Estland. Författaren Omar var född i Nasaf, nuv. Karshi i Uzbekistan, 1068, död i Samarkand 1142. De fyra sunnitiska rättsskolorna är uppkallade efter de ledande imamerna: Malik ibn Anas, Abu Hanifa, ash-Shafii och Ahmad ibn Hanbal, som alla levde på 700- och 800-talen. Därtill kommer den shiitiska uppkallad efter Jafar as-Sadiq. Varje muslim tillhör någon av dessa skolor. De flesta av Afrikas muslimer är malikiter, hanafiterna finns i Egypten, Turkiet, Centralasien och Pakistan, shafiiterna framför allt i Sydarabien och Indonesien. Den hanbalitiska skolan härskar i Saudiarabien, den jafaritiska i Iran. |
 |
|
4. Turkisk bönbok. Daterad 1615. Har burits i en silverbroderad väska, säkerligen
av en soldat. Förmodligen krigsbyte från Karl XII:s tid. [Riedel 46].
Vacker, vokaliserad och något sammanträngd nashk inom guldramar. Skrivarens namn: Ahmad Naghami. Skinnband med guldpressningar i en skinnväska med silverbroderi och en silkessnodd. Har tillhört Drottningholms bibliotek. |
 |
|
5. Turkisk bönbok. Ca 1650. Tagen från en turkisk soldat i Grekland 1686.
Ur von Engeströmska biblioteket. [Riedel 47].
Tagen av Christoffer Ekeblad från en turk han tagit till fånga i en strid vid Argos i Grekland 1686, då han var i venetiansk tjänst under Otto Vilhelm Königsmarck. Ekeblad avled snart efter i pesten men boken kom hans far tillhanda och har sedan med det Ekebladska släktarkivet kommit till Engeströmska samlingen. Innehåll: Koransuran 6, amulettexter, böner, besvärjelser. Ram med röda linjer. Rubriker. 5 rader. Odaterad men ca 1650. Rödbrunt orientaliskt skinnband i en röd tygpåse med en klaff att knäppa med blyknappar och en silkessnodd. |
 |
|
6. Al-Busiri, "Manteln". Hyllningsdikt till Muhammed. Nordafrika. Ca 1700.
Maghribinsk stil. Ur von Engeströmska biblioteket. [Riedel 13].
Al-Busiri, arabisk diktare i Egypten av berberstammen sanhadja (1213-95), är bekant för sin stora hyllningsdikt till Muhammed som under namnet al-Burda ("Manteln") är spridd över hela islamvärlden och ofta kommenterad. Dess namn syftar på den belöning Al-Busiri erhöll av profeten i en dröm, nämligen dennes mantel, samma lön som en gång givits Kab ibn Zuhair för dikten Bânat Su'âd. Litteratur: Riedel, W., Katalog över Kungl. bibliotekets orientaliska handskrifter. Stockholm 1923. |