|
Monter 2 |
|
Den islamiska poesin är bunden i en tradition med förebilder i förislamisk tid
som den aldrig har lämnat, men som ger utrymme för både traditionalister,
modernister och revolutionära mystiker.
Både den arabiska och den turkiska litteraturen inrymmer stor poesi, men den persiska poesin har med sin musikalitet och mångtydighet blivit tongivande med namn som Firdausi, Nizami, Rumi, Hafiz, Sa'di och Omar Khayyam. Genom översättningar av Eric Hermelin enastående i Västerlandet och Willy Kyrklund har den persiska poesin införlivats med det svenska litterära kulturarvet. |
 |
|
1. Turkisk poesi. Skriven på färgade papper och silhuettpapper. Antologi av dikter
och poetiska brev. Odaterad, trol. 1650-tal. På det uppslag som visas här ovan till höger
nämns skalden Nizami från Ganja i Azerbajdzjan (1141-1203). Inköpt av Gustaf Celsing i Konstantinopel,
troligen använd
av honom själv som turkisk translator i kansliet, överförd till Kungl. biblioteket 1731 enl.
anteckning av bibliotekarien Gustav Benzelstierna på uppslaget till vänster ovan. [Riedel 52].
|
 |
|
2. Persisk poesi i praktband.
Sa'dīs Būstān "Lustgården" (inre skriften) och Gulistān. "Rosengården"
(marginaltexten), skrivna med persisk nasta'liq. Ca 1700. - Orientaliskt skinnband,
något skadat, klaffen saknas. På utsidan pressad dekor av djur- och växtmotiv,
på insidan målad och genombruten dekor med mytologiska figurer: solen i form av ett
mongoliskt kvinnoansikte i en eldsflamma buren av 'änglar', peris. Dekoren erinrar mycket
om bokband utförda i Herat på 1400-talet. Ur Johan Hedenborgs samling. [Riedel 30].
Poeten Sa'dī "den lycklige", d. i Shiraz 1292, studerade i trettio år, vandrade sedan i trettio år som sufisk dervisch. Därefter sammanställde han sina mest berömda verk, lärodikten Būstān "Lustgården" och Gulistān "Rosengården" på rimmad prosa. Under hans tid härjade mongolerna Persien, intog Bagdad och ödelade Mesopotamien. För sin medkänsla och sitt soliga väsen är han den mest älskade och lästa, den oftast illustrerade av de persiska skalderna. |
|
|
3. Humājūn nāme "Den kungliga boken" - En sagobok och furstespegel på turkiska. 1623.
Köpt av Hans Perman i Adrianopel 1713 enl. anteckning ovan till vänster. [Riedel 63].
Detta är en turkisk översättning av det persiska verket Anvār-i-Suhailī, "Kanopus' strålar", en bearbetning av Kalīla och Dimna, författad av Husain el-Vā'iz el-Kāifi (d. 1505). Daterad 1623. Skrivarens namn: Nūri. Orientaliskt skinnband, skadat (klaffen saknas). Lämnad till Kungl. biblioteket 1738 av Hans Perman, som då var hovrättsråd och adlad Olivecrona, mottagen av Olof von Dalin. Kalila och Dimna är en indisk-persisk fabelsamling och furstespegel från 500-talet, döpt efter två listiga schakaler i dessa fabler. Den översattes till arabiska, turkiska, hebreiska, latin och de flesta europeiska språk, även svenska, och hör till världens mest lästa böcker. Titeln Kanopus' strålar syftar på himlavalvets näst starkast lysande stjärna efter Sirius, Alfa Carinae, belägen i stjärnbilden Kölen, som dock inte är synlig på nordliga breddgrader. Litteratur: Adunis, En introduktion till arabisk poetik. Furulund 1991. Hermelin, E. & Ekerwald, C-G., Persiska antologin. Lund, 1976. Johannesson, K. & Åsberg, C., Asiens litteratur. Stockholm 1972. Riedel, W., Katalog över Kungl. bibliotekets orientaliska handskrifter. Stockholm 1923. Toll, C., Den arabiska litteraturen. Stockholm 1964. |