|
Monter 6 |
|
|
De första svenska trycken med orientaliska typsnitt.
1. Luthers lilla katekes översatt till syriska av Sveno Johannis Vestrogothus, den förste professorn i orientaliska språk i Uppsala. Tryckt av Eskil Matsson i Uppsala 1627. |
|
|
2. Det första arabiska trycket i Sverige. - Statua Honoris … Likpredikan över
Petrus Kirstenius 1640.
Kirstenius var läkare från Wroclaw och lärde sig arabiska för att kunna läsa Avicenna i original. Han satte på egen bekostnad upp ett arabiskt tryckeri och gav ut flera skrifter åren 1608-11. 1636 kom han till Uppsala som professor i medicin och drottning Kristinas livläkare, medförande sitt arabiska tryckeri. Enda gången hans distinkta och vackra typer har använts i Sverige förefaller ha varit i hans egen likpredikan, tryckt i Stockholm av hans egen tryckare Peter van Selow, som också hade följt honom till Sverige. |
|
|
'Turkskräcken' i Sverige ...
3. Luna Turcica Eller Turkeske Måne, Anwijsandes lika som uti en Spegel Det Mahometiske wanskelige Regementet, fördelter uti Fyra Qwarter eller Böcker. 1. Boken om Turckarnes Härkomst, Förföraren Mahometh, dess falska Religion och Endalycht, samt dess effterfölliande Regenter af Saracenern, Tattare och Turckar. 2. Boken om Turckarnes Regenter oc Bedriffter ifrån Sultan Ottoman til den Turckeske Keisaren Mahometh IV. 3. Boken om Mahometh IV och hwad passeradt är in til Åhr 1688. 4. Boken om Turckarnes allmenna Lefwerne, Rättegångs Processer, Handel och Wandel, Scholer, Kyrckior etc. oc sidst om de Fångne Christnas Tilstånd och Träldom : af åtskillige Trowärdige HistorieSkrifware, uppå wårdt Swensko Tungomål sammanfattade ... Jönköping 1694. Författaren, Erland Dryselius (1641-1708), kyrkoherde i Jönköping och riksdagsman, skrev en mängd lärda verk, mestadels historiska. Den här boken med flera träsnitt skildrar turkarna som grymma tyranner men ger också en saklig skildring av deras samhällsskick. |
|
|
... samma år som Olof Celsius' dissertation om arabernas historia. 4. Qasas 'ala-'l-lugat sive Historia linguae & eruditionis Arabum, Uppsala 1694. Olof Celsius d.ä. (670-1756) var den förste svenske humanisten bland de europeiska lärde som lade grunden till den moderna arabistiken. Han var elev till Gustav Peringer som var professor i orientaliska språk i Uppsala och senare blev censor och kunglig bibliotekarie. Celsius' dissertation sammanfattar vad man visste om den muslimska orientens politiska och litterära historia under 1600-talets sista decennium. Österländska sagor Österländska sagor var kända i Sverige sedan medeltiden. Det finns bearbetningar av sagosamlingen 'Sju vise mästare' från 1400-talet. Bibliska sagomotiv möter i omdiktningar under 1600-talet. En fransk version av den indisk-persiska furstespegeln och fabelsamlingen Kalila och Dimna översattes till svenska 1663 av Harald Appelbom och överlämnades till den åttaårige Karl XI. Rikshistoriografen Jacob Wilde gjorde en översättning i urval som trycktes 1745. Den indiske författarens namn Bidpai har här förändrats till Pilpay. En andra del trycktes 1762, översatt av kungl. translatorn Peter Rubens efter ett turkiskt manuskript tillhörande Edvard Carleson som nu hade blivit hovkansler. Peter Rubens var docent från Lund och utsågs 1750 till kungl. sekreterare och translator i kanslikollegiet; han undervisade också vid Uppsala universitet. |
|
| 5. Den Wise Indianens Pilpay Sagor … 1745. |
|
| 6. Fortsättning af den wisa Indianen Pilpays Sedo-Sagor eller Konunga-Spegel … 1762.
Tusen och en natt lästes däremot i handskrivna översättningar från franskan och trycktes först ett stycke in på 1800-talet. |
|
| 7. Tusen och En Natt. På Svenska utgifven af Hinrik Sandström. 1. Upsala, 1836. |
|
| 8. Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen af Gustaf Thomée. Öfversedd … af H. G. Lindgren. Stockholm, 1854. |