Orienten i Kungl. biblioteket
Om de islamiska samlingarnas provenienser

Kungl. bibliotekets samlingar av islamiska handskrifter och inkunabler är blygsamma jämfört med biblioteken vid de universitet där orientaliska språk har studerats, och där samlingarna har förkovrats genom lärda mäns resor. KB:s samlingar har tillkommit i samband med Sveriges diplomatiska förbindelser med den islamiska världen eller genom statsverkets och hovets verksamhet och intressen, som har varit andra än forskarvärldens. Det knappa beståndet, ett drygt hundratal handskrifter och ett trettiotal inkunabler, tillåter inte generaliseringar, men litteraturkategorier som är sparsamt företrädda är de religiösa och filosofiska utläggningarna, medan poesin och den profana fackprosan är rikligare representerade.

Redan 1650 fanns i det kungliga biblioteket två koraner, nio andra 'arabiska böcker' samt en 'turkisk bok', sannolikt krigsbyten från Prag. De flesta har av allt att döma lämnat landet med drottning Kristina. En av koranerna finns numera i Vatikanbiblioteket, och 1695 antecknas endast två 'arabiska böcker'.

Ytterligare några, krigsbyten från österrikarnas erövring av Budapest 1686, donerades till biblioteket åren närmast före slottsbranden 1697 och överlevde denna (visa). Donatorer var Gustaf Carlholm, professor i praktisk filosofi och hovrättsassessor i Dorpat, d. 1692, samt Johan Jacob Leibniz, pastor i Tyska kyrkan, d. 1705. I dessa strider mot turkarna deltog svensken Nils Bielke på den kejserliga sidan och återkom sedan med rikt byte bl.a. en kamel med skötare. Carlholm tillhörde hans regemente och belönades sedan med befattningar i Estland där Bielke någon tid var guvernör.

Otto Wilhelm Königsmarcks samtidiga deltagande i kriget mot turkarna i Grekland, som bl.a. inbegrep sprängningen av Parthenon 1687, har också medfört att en islamisk bok kommit i svenska händer (visa), men den kom först 1864 i offentlig ägo genom det von Engeströmska biblioteket.

Efter Karl XII:s vistelse i Turkiet ökar tillströmningen av böcker betydligt. Fem handskrifter kom från orientalisten Henrik Brenner (exempel), som var kunglig bibliotekarie 1724-32 och på 1690-talet hade rest i Persien.

Hans Olivecrona Åtta handskrifter förvärvades genom kanslitjänstemannen Hans Perman, adlad Olivecrona (exempel), som under Karl XII:s vistelse i Bender 1711-1714 var legationssekreterare i Konstantinopel.

Än mer aktiv var hans kollega Gustaf Celsing, mest bekant för att han med fara för livet lämnade en klagoskrift till sultanen om Karl XII:s belägenhet. Han inköpte ett tiotal handskrifter (exempel), som han sedan använde som translator i orientaliska språk och handläggare av de turkiska förbindelserna vid kansliexpeditionen i Stockholm. Senare överfördes de till Kungl. biblioteket.
Ulric Celsing De stora samlingar som sammabragtes av hans båda söner Gustaf och Ulric under deras långa vistelse som diplomater i Konstantinopel 1745-80 kom emellertid med några undantag till Uppsala universitetsbibliotek. Undantagen är några persiska handskrifter (exempel) och turkiska tryck (exempel) som tillfördes Kungl. biblioteket 1807 genom Ulric Celsings testamente.
Edvard Carleson De första diplomatiska representanterna i Turkiet efter Karl XII:s tid var emellertid de unga ekonomerna Edvard Carleson och Carl Fredrik von Höpken, vilka också har en plats i bibliotekshistorien genom den samling turkiska inkunabler som de förmedlade till Sverige 1736 som ett vittnesbörd om den osmanska statens inträde i modernitetens tidsålder.
Carl Fredrik von Höpken
Några av de handskrifter som Hans Perman hade köpt kom med några andra – mestadels sagosamlingar, inalles 12 volymer – till biblioteket på Drottningholm där Gustaf III lät binda dem i röda marokängband med lilla riksvapnet och nyskrivna titelblad där deras nytta för prinsars fostran betonades. Dessa vittnesbörd om 1700-talets 'förromantiska' orientalism överfördes 1854 till Kungl. biblioteket.

Johan Hedenborg Men den största kontingenten hade då redan anlänt genom läkaren och naturforskaren Johan Hedenborg (1787-1865). Han kom till Konstantinopel 1825 som ambassadören Löwenhielms läkare, företog vidsträckta resor och återkom till Sverige med stora samlingar av antikviteter, naturalier och böcker, som 1832 inlöstes av regeringen, varvid 28 orientaliska handskrifter (exempel) och 72 nygrekiska och turkiska tryck kom till Kungl. biblioteket. Där ingår i första hand poesi och historia, ofta i vacker kalligrafi och rikt dekorerade band. Bland trycken kan nämnas en turkisk världsatlas, Cedid Atlas Tercümesi 1803, grundad på den brittiske kartografen William Faden, och den grekiske frihetshjälten Rhigas Ferraios' monumentala Greklandskarta. Hedenborg har också efterlämnat resedagböcker med pregnanta formuleringar och den illustrerade Turkiska nationens seder, bruk och klädedrägter, utgiven 1839-42. Hans respekt för det orientaliska samhället är otvetydig, men hans förkärlek för 'sköna ting' hör samman med den 'romantiska orientalismen'.

Ambassadören Löwenhielm målade själv ett stort antal akvareller med turkiska motiv, som nu förvaras i Uppsala universitetsbibliotek. Av Carl Peter von Heidenstam, en annan svensk militär som var attaché i Konstantinopel strax före Löwenhielms tid, äger Kungl. biblioteket en illustrerad reseberättelse och åtta gouacher (visa) av vilka ett par visas i utställningen.

Under återstoden av 1800-talet tillkom ytterligare samlingar: 1854 det ovannämnda Drottningholmsbiblioteket, 1864 statsministern Lars von Engeströms bibliotek med åtta orientaliska handskrifter som kommit långt tidigare från vitt skilda trakter, flera från Nordafrika (exempel), några krigsbyten, en från druserna i Syrien (visa). 1886 förvärvades den Rålambska handskriftssamlingen innehållande Claes Rålambs dagbok från legationsresan 1657, den Rålambska dräktboken och flera dokument från Karl XII:s tid. En Koran som Claes Rålamb fått vid sitt besök kom dock på andra vägar först 1915.


Litteratur: Arne, T.J., Svenskarna och Österlandet. Stockholm 1952.
Riedel, W., Katalog över Kungl. bibliotekets orientaliska handskrifter. Stockholm 1923.

Senast uppdaterad: 2014-09-16
Sidredaktör: Göran Bäärnhielm
http://goran.baarnhielm.net/Islam/provenienser.htm