|
|
|
Det islamiska bokbinderiet har utvecklats ur det koptiska och manikeiska, som var omtalat
för sitt praktfulla utförande.
Bokbandet (exempel) har en karaktäristisk utformning: bakpärmen fortsätter i en klaff som viks över främre snittet och under frampärmen så att boken är helt omsluten. Läggen är inte häftade på bindgarn som i europeiska band, utan hålls samman enbart av häfttråden med s.k. kedjestygn. Bokblocket är därför inte inhängt med bindgarnen i pärmarna utan fästat med pappersfalsar, och hålls kvar på plats med klaffen. Även pärmarnas dekor (exempel) går tillbaka på koptiska förebilder. Inpressade, ibland förgyllda ornament i form av medaljonger, geometriska mönster och blomrankor, genombrutna mönster i utskuret läder som läggs över en underliggande läderyta (exempel) är några karaktäristiska ornamentformer. Speciellt för Spanien är mosaikmönster i läder av olika färger, som utgjorde förebilden för de europeiska Grolier-banden under 1500-talet. Även andra former av orientalisk ornamentik – moresker och arabesker – har influerat den europeiska bokbandskonsten under renässansen och senare. Litteratur: Islamic bindings & bookmaking, Chicago 1981. |